Brutet räkenskapsår – en enkel förklaring

Ett brutet räkenskapsår är ett räkenskapsår som inte följer det kalenderår som resten av samhället använder, det vill säga från 1 januari till 31 december.

Istället börjar och slutar ett brutet räkenskapsår på en annan dag under året. Till exempel kan ett brutet räkenskapsår börja den 1 juli och sluta den 30 juni året efter.

Varför har man brutet räkenskapsår?

Det finns flera anledningar till att ett företag kan välja att ha ett brutet räkenskapsår:

• Säsongsbetonade verksamheter: Många företag inom till exempel detaljhandel, turism eller jordbruk har en tydlig säsongsvariation i sin verksamhet. Genom att välja ett brutet räkenskapsår som sammanfaller med den lugnare perioden kan man få en mer rättvisande bild av företagets ekonomi.

• Koncernens räkenskapsår: Om ett företag ingår i en koncern måste ofta alla bolag i koncernen ha samma räkenskapsår. Om koncernens huvudbolag har ett brutet räkenskapsår måste även dotterbolagen anpassa sig.

• Praktiska skäl: Ibland kan det finnas praktiska skäl att välja ett brutet räkenskapsår, till exempel för att samordna bokslutet med andra viktiga händelser i företaget.

Fördelar med brutet räkenskapsår:

• Bättre jämförbarhet: För säsongsbetonade företag kan ett brutet räkenskapsår ge en bättre jämförbarhet mellan olika år, eftersom det inte påverkas av säsongsvariationer.

• Effektivare bokslut: Genom att lägga bokslutet till en lugnare period kan man ofta genomföra bokslutet mer effektivt och till lägre kostnad.

Nackdelar med brutet räkenskapsår:

• Mer administrativt arbete: Det kan vara mer administrativt arbete förknippat med ett brutet räkenskapsår, eftersom det inte är lika vanligt som ett kalenderår.

• Svårare att jämföra med andra företag: Det kan vara svårare att jämföra företagets resultat med andra företag som har ett kalenderår.

Sammanfattningsvis kan ett brutet räkenskapsår vara en fördel för företag som vill få en mer rättvisande bild av sin ekonomi och som vill effektivisera sitt bokslut. Men det är viktigt att väga fördelarna mot nackdelarna innan man fattar ett beslut.